Då va de gjort

Besluten är fattade o allt ska bara fixas nu.
En stor Tyngd är väck.
Ett lättnad har uppstått men det är fortfarande långt kvar.
Ska bli så skönt att sova om natten utan minsta oro.
För nu har de vart för mycke.
Har ju inget val i denna situation heller, men om jag hade kunnat kämpa o slåss för min rätt så har jag ingen energi eller styrka för det alls.
Min passion och mitt hopp är helt borta.
Min kärlek kommer alltid finnas kvar däremot. I mitt minne o i mitt hjärta för alltid.
Detta beslut var mer ett accepterande av situationen o ett ok till att det inte finns mycke att göra åt det.

Det jag ser fram emot mest är tiden med min älskade familj <3
att kunna njuta av min mattias och mina älskade barn i sommar utan en massa strunt oro och planering.

Jag ser fram emot att bara vara Rebecca. Mamma. Syster. Flickvän. Kompis!
Kunna umgås med dom jag älskar mest <3

Jag är så tacksam över att ha haft så fina människor vid min sida hela vägen.
Funnits där fast jag prioriterat annat.

Ett spec stort tack till er!

Sarah <3 Angelica <3 Rebecka <3 Kicki <3 Anne <3 Bim <3 Mormor <3

Även till er andra som funnits här fast jag inte har haft tid! <3